Damhattmode i Hörneå med omnejd
Idag är det ganska få som bär hatt. Annat var det förr. Denna sida började med ambition att visa hur man i det gamla Hörneå höll festliga tillställningar, med fina kläder, mitt i skogen! I alla fall ter det sig så enligt bevarade kort. I sökandet efter bilder kunde man inte undgå att lägga märke till alla hattar, bland barr och träd. När man letar igenom arkiven ser man dessutom hur hattmodet varierat under perioden, ca 1900 till 1950. Därför tillägnas denna sida damers hattmode. Även herrarna hade ett varierande hattmodet, men inte lika tydligt som damernas. Angående "fest i skogen" så får detta tema flytta till en kommande sida.
Många av personerna på bilderna nedan är kända, och vissa av dem namnges. Det senare kan dock ej sägas om bild 1, för stunden helt okända individer. Däremot är det tydligt att man skulle bära hatt. Inte ens någon av personerna i bild vågade bryta från den trenden. Det är nätt och jämt att man "över huvud taget" ser personernas ansikten för alla huvudbonader. Bilden tros vara från ca 1920.
Bild 1. Foto: Algot Engström. Notera dragspelet som tros vara placerat där av fotografen själv. Det är mer tveksamt ifall mannen som håller i dragspelet kan spela på det.
Tar man några äldre exempel ur bildsamlingarna noterar man det ”platta” hattmodet. Dessa cylindriska hattar med platta brätten sågs på män såsom på kvinnor. Män med halmhatt är kännetecknande, och finns på många bilder, men ej visade här. Här fokuseras istället på dammodet. Bild 2 tros vara från före 1910, och här gick det åt en del halm till damernas huvudprydnader.
Bild 2. Ur Gustav och systern Magda Jonssons bildsamlingar (fotograf okänd).
Bland Hörneå-arkiven har det även letat sig in kort från andra ställen i Norrland. Bild 3 visar hattmodet i trakten av Dorotea på 1910-talet. Även här var man modemedveten, med platta hattar i mängder.
Bild 3. Ebba Oskarsson (gift Engström) tros vara flickan nr 5 från höger räknat (fotograf okänd).
Hattarna kunde bli riktiga schabrak, såsom bild 4 visar. Hatten är symmetrisk och med stor överbyggnad och brätte. Det tros vara fotografen Algot Engström som förevigat denna utstyrsel, likväl som för resterande kort på denna sida om ej annat anges.
Bild 4. Okänd ung dam med stor hatt på 1910-talet, och med saftig gran i bakgrunden.
Bild 5 visar hur det kunde te sig då Hörneås ungdomar satte sig ned i skogsgläntan, en sommarafton vid 1920-talets första år. Bilden har en osannolikt hög upplösning, och man kan föreställa sig hur kvällssolen ger ett varmt sken som stimulerat fotografen. Man kan tro att man medförde filtar att sitta och ligga på, för rimligen var man nog lite rädda om sina fina kläder. Å andra sidan finns mängder av kort som antyder att man inte oroade sig för naturens färgavtryck på sina kläder, så frågan förblir obesvarad. Bild 6 visar ett kollage av de unga hattbärande damerna på bild 5. Endast en av de 12 vågade avstå hatt, och hon fick hålla till långt ut i bildens högerkant (se bild 5).
Bild 5. Sommarfest i skogen.
Bild 6. Kollage av damers hattmode. Flicka nr 5 från vänster i övre raden tros vara Thyra, sedermera gift med Konrad Engström. Det är nästan så man kunde tro att hon kom från den amerikanska prärien, att döma av hennes utstyrsel.
Vid 20-talets början tycker man sig se ett blandmode, hattarna blir lite högre och får asymmetriska former. Flickan i mitten av de tre på bild 7 har en tendens åt det hållet.
Bild 7. Okända damer mitt i ett dike.
Några år senare har det ”toppiga” hattmodet slagit till ordentligt. Detta är uppenbart på bild 8. På denna bild är det inte ungdomar från Hörneå utan unga flickor utanför Församlingshemmet i Holmsund som blev förevigade (enligt anteckning på kortets baksida). Kanske var det i samband med en tragiskt händelse, eftersom de ser så allvarliga ut.
Bild 8. Ur Magda Jonssons bildsamling, tros vara mitten av 1920-talet (fotograf okänd).
Vid början av 1930-talet slog det toppiga hattmodet ut i full blom. Hattarnas brätten svängdes ned utmed sidorna så att de snarast liknade medeltida ”huvor” eller ”hjälmar”. Bild 9 är ett typexempel, och hur det kunde gå till när det var lite extra fart i Bäcken.
Bild 9. Bilden talar för sig själv. Övre raden från vänster; Mirjam Jonsson, Edith Olofsson, Therese Lundström, Elsy Johnsson, Gunnar Olofsson (som sitter på axlarna), Göta Olofsson. Nedre raden, från vänster; Klas Stecksen, Ernst Lundström, Valter Johnsson. Fotograf tros vara Algot Engström (ur Magda Jonssons bildsamling).
Magda Jonsson och svägerskan Mirjam Jonsson återkommer på bild 10 med käcka hattar. De hade var sin kupa med blomdekoration på undersidan av brättet. "Kalott" var en hattmodell som möjligen antyds av denna bild. Här tror vi oss vara några år in på 1930-talet, kanske lite senare. Man kan inte undgå att även lägga märke till den ”blommigt” gigantiska keps som en av herrarna i bild bär - den man som ligger i gräset och vilar huvudet i Magda Jonssons knä. Denna herre tros vara brodern Gustav. Hans fru Mirjam är damen i mitten.
Bild 10. Käcka hattar. Damer från vänster; Mirjam Jonsson och Magda Jonsson.
Senare på 1930-talet kommer baskermodet i fokus (bild 11). Algot fotade den unga damen stående på båtens stäv. Han tvingade nog ut henne på denna osäkra plats för att få till det artistiska i bildkompositionen. Man noterar dock att hon håller hårt i videkvistarna för att inte ramla i vattnet. Man kan föreställa sig att bilden togs där dagens E4 korsar Hörneån i nutid.
Bild 11. Okänd flicka, med basker, på instabil båt.
Ett annat exempel på ”basker-mode” ses på bild 12. Bilden är tagen vid en av Hörneås många stenar.
Bild 12. Vacker dam med basker, vid vacker Hörneå-sten.
Under 1940-talet börjar hattmodet ta sig nya och yvigare former igen. Bild 13 visar några kreationer.
Bild 13. Judith Engström ses till höger. Ateljé, okänd fotograf.
Vid början av 1950-talet ses hattmodet florera ytterligare (bild 14). Hatten till höger ger associationer av ”Musse-Pigg”, förmodligen influerat av amerikanskt mode.
Bild 14. Ebba, med Gerda och Judith Engström på besök i Hörneå. Bilden kan möjligen vara tagen av Algot Engström på ålderns höst.
Att ha roligt, med fester i skogen, är en tradition som fortsatt i modern tid. Bild 15 visar ett exempel på midsommarfest vid Mjösjön. Vad som däremot ändrats är hattmodet. Idag ses sporadiskt med hattar och mössor, men mest på herrarna.
Bild 15. Midsommarfest vid Mjösjön, 2008. Leif Borch med ”Vildmarkshatt” tillsammans med fru Siv Sjöström.
2009-02-15 Gunnar Engström
Besökare
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.